Svenskan Gunila Håkansson har besökt barnbyn Neve Michael och spelat dockteater för dem om profeten Elias himmelsfärd. Här är hennes berättelse.

- Är det verkligen sant, att han for upp till himlen?

Två pojkar kom fram till mig och frågade om det verkligen var sant att Elia for upp till himlen i en eldsvagn, dragen av hästar medan Elia stod kvar och väntade på jorden samt tog emot hans mantel. De hade aldrig hört talas om något liknande och var helt tagna av berättelsen ur Första Konungaboken.

Som dockspelare är det inte så ofta som man får en så här spontan och uppriktig belöning från publiken, men det var vad som hände när jag spelade dockteater i barnbyn Neve Michael för en tid sedan. 23 ryska barn har sitt "fritids" där från klockan ett på eftermiddagen till sju på kvällen. Dockteater var något nytt för dessa ryska barn vars föräldrar troligen inte gått i synagogan.

För cirka 15 år sedan såg jag en svenska på TV som reste runt bland arabiska barn och visade dockteater. Hon hade dock gjort nidbilder av sina dockor som föreställde israeliska soldater. Jag blev väldigt upprörd och bestämde mig för att visa en annan slags dockteater för israeliska barn som motvikt. Jag ville även dra ett litet strå till stacken för att motarbeta antisemitismen i Sverige.

Idén till berättelsen "Under och Dunder" kommer från dalamålningar från Rättvik och bonadsmålningar från 1700-talet om Elias himmelsfärd. Då målade kringvandrande konstnärer på väggar och bonader och jag ville fortsätta, fast med dockor. Dessutom var det en spännande historia. En annan idé var att stimulera barn att uttrycka sig kreativt, till exempel genom att själva spela dockteater och göra dockor men det viktigaste är att trösta barn och andra som är sjuka eller inte kan komma ut eller har det svårt på ett eller annat sätt.

Det var något alldeles speciellt att uppträda på Neve Michaels skola som byggts upp genom bidrag från svenska donatorer. I tredjeklass satt tjugo barn blick stilla och lyssnade på kassettbandet med den hebreiska texten och följde varje rörelse dockorna gjorde. I nästa klass var det precis på samma sätt. Jag blev nervös för att dockorna skulle gå sönder när barnen rusade fram och ville pröva dem, men tack och lov höll de.

Finns det något mer underbart än att få komma till Israel och spela dockteater för och med barn? Jag tror inte det.

2001 var Gunila Håkanson på ett officiellt kulturutbyte mellan Sverige och Israel med dockteatern "Under och Dunder med Elia". Hon gav då 16 föreställningar, flest för handikappade barn och vuxna men även på kulturcentra och för pensionärer. Manuset är översatt och intalat till hebreiska. Föreställningen har även visats i Sverige på de judiska församlingarna samt för kristna församlingar. I Sverige har ambitionen varit att visa vad det judiska folket givit hela världen genom Bibeln och i Israel är syftet att sprida glädje och hopp. Hon hoppas på att dockteatern ska kunna spelas in på video innan dockorna blir så utslitna att de inte kan användas mer.

Textlänkar

Till nästa artikel (i detta nummer)

Till föregående artikel (i detta nummer)

Till framsidan

Till arkivet