Textlänkar finns längst nere på denna sida

Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah från och om Israel

Politik

1-98 sid.22

Har Homa - myt och verklighet

Det påbörjade israeliska bebyggandet av Har Homa-kullen, på arabiska Jebel Abu Ghneim, tycks av palestinierna och deras sympatisörer ha gjorts till en ödesfråga. På samma vis som för den nya utgången till hasmoneiska tunneln i Jerusalem har myter blandats med verklighet. (Se artikeln "Tunneln längs Västra muren" i Menorah nr. 4, 96, sid 43 som ligger kvar i Menorahs Internetarkiv.) Det kan då vara befogat att ta fram några fakta om det omstridda området och kommentera striden kring det.

Skogen på Har Homa har planterats av Keren Kajemet
Området är obebott och ligger söderut inom Jerusalems nuvarande kommungräns strax söder om kibbuts Ramat Rahel och strax öster om Betlehemvägen. Från denna väg syns en delvis skogsbevuxen kulle på vilken nya gator börjar ta form. Skogen har planterats av Keren Kajemet mellan åren 1967 och 1987. Tidigare, under mandattiden och den jordanska ockupationen, var Har Homa lika kal som andra berg runt omkring Jerusalem. Områdets yta är 185 hektar, varav 140 var i judisk ägo och 45 i arabisk.
För att råda bot på bostadsbristen i Jerusalem, beslöt kommunen att expropriera hela området för att bygga bostäder.
I kommunens planering för de kommande åren ingår byggande av 20 000 lägenheter för judiska och 8 500 lägenheter för arabiska invånare i staden. Fördelningen motsvarar proportionerna mellan dessa befolkningsgrupper.

Nya trafikleder planeras
Dessutom planeras trafikleder, dels en ny motorväg till kusten och dels en ringled kring Jerusalem, som förbinder Ramallah och Nablus i norr med Betlehem och Hebron i söder, så att trafiken mellan dessa arabiska befolkningcentra inte längre behöver gå genom Jerusalems hårt trafikerade innerstad. Någon protest mot dessa planer har, vad vi vet, ännu inte hörts.
Det har anförts att byggandet av Har Homa skulle strida mot Osloavtalen. Israeliska regeringen håller inte med om detta och anser sig ha full rätt att gå vidare, i varje fall fram till att förhandlingarna om slutlig status för Jerusalem inleds. Den israeliska regeringen vill så snart som möjligt inleda dessa redan försenade förhandlingar men någon överenskommelse om detta har ännu ej kommit till stånd.

Båda parter flyttar fram sina positioner Så långt det faktiska läget. Det står naturligtvis klart för varje iakttagare att båda parterna strävar efter att flytta fram sina positioner i Jerusalem inför de kommande förhandlingarna. Palestinierna vädjar till världsopinionen för att få stöd för sin uppfattning. Israelerna anser att det räcker med att hänvisa till de gemensamt undertecknade avtalen. Skrivet är skrivet! Något annat försvar för deras förhållandevis tuffa hållning anses inte nödvändigt.

Den som åker runt i östra Jerusalem finner att även palestinierna bygger så mycket de bara hinner. Många hus är endast skal som sätts upp utan att omedelbart inredas. Man bygger, med eller utan bygglov. Även på andra sidan gränsen, bl.a. i Betlehem, byggs mycket. Nya affärshus och lyxvillor reser sig längs huvudgatorna.

Franz T. Cohn, Chefredaktör

I mediarapporter från Israel, även sådana skrivna av annars vederhäftiga journalister, finner man ofta en sammanblandning av två begrepp, konfiskation och expropriation.
I uppslagsboken Focus 97 på CD-ROM definieras ordet konfiskation med "beslagtagande" samt konfiskera med "utan full ersättning indraga enskild egendom till staten".
Ordet expropriation betyder "tvångsinlösen av äganderätt eller nyttjanderätt till annans fastighet för vissa ändamål av allmänt intresse t ex för att bygga ut kommunikationer och bostadsområden i tätorter ....". Svensk och israelisk lag har samma definitioner. I såväl Israel som här i Sverige kan beslut om expropriation och ersättning överklagas. Så har skett för Har Homa från de judiska markägarnas sida. De förlorade målet i Högsta domstolen.




Textlänkar
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.