Textlänkar finns längst nere på denna sida

Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah från och om Israel

Jerusalem

Menorah på Internet


4-96 s.4

Israels domstolsväsen - Sions förlossare?

Av Janet M. Moshe

Det judiska folkets frigörelse under 48 år i den självständiga staten har varit oupplösligt förknippad med uppbyggandet av lag och rätt. Profeten Jesaja har en vision: "Sion skall genom rätt bli förlossad och dess invånare omvända genom rättfärdighet." (Jesaja 1:27).

När staten Israel grundades för 48 år sedan saknade landet alla grundläggande riktlinjer, däribland även en författning eller en lag om medborgerliga rättigheter. Eftersom Israels folk hade levt i förskingringen under 2 000 år fanns det ingen levande tradition som skulle ha kunnat utgöra grunden för ett domstolsväsen. Tomrummet i den nya statens rättsväsen fylldes med rättsprinciper som utvecklats under den brittiska mandattiden och även under det ottomanska riket. Under årens lopp har domstolar och rättssystem genomgått en oberoende utveckling, och domstolsutslag har gett upphov till en israelisk lag som står i samklang med staten, dess ande och målsättningar.
I allt väsentligt får de israeliska domstolarna internationellt sett höga betyg. "Domsluten kännetecknas av vidsynthet, djupt inträngande överläggningar och en mångfald jämförelser", förklarar den i Jerusalem verksamme domaren Yaacov Zemach i sin bok Israels domstolsväsen. "Lagar har hämtats från öst och väst, från gamla och nya tider", tillägger han. "Moral och visdom har kombinerats och logik och erfarenhet har vunnit insteg i de israeliska domstolsreglerna. Det judiska folkets urgamla lagar och profeternas visioner har också sammanvävts, och resultatet har blivit israeliska domslut, som har berikat rättsfilosofin.

Kung Salomo bad Gud om förstånd
När den unge Salomo ärvde kungamakten i Israel efter sin far David bad han inte Gud om rikedomar eller militära framgångar utan han bad om förstånd att kunna fälla insiktsfulla domar. "Så giv nu din tjänare ett hörsamt hjärta, så att han kan vara domare för ditt folk och skilja mellan gott och ont; ty vem förmår väl eljest att vara domare för detta stora folk?" (Första Konungaboken 3:9) Och kanske var det denna tradition som går tillbaka till Salomos rättskipning som har gjort att det judiska folket har överlevt och åter kunnat befolka sitt hemland.
En av de första lagar som antogs 1948 skapade ett hemland för judar från världens alla hörn och därmed förverkligades den gamla bibliska målsättningen. Lagen om återvändande stadgar "att varje jude har rätt att komma till detta land som invandrare". Tiotusentals invandrare anländer fortfarande varje år till Israel. Liksom 1948 är säkerhet ännu denna dag ett huvudproblem för staten Israel. Trots fredsfördragen med Egypten och Jordanien råder ett kristillstånd; lagens uppgift är att försvara sann demokrati och fulla medborgerliga rättigheter vilka prövningar säkerheten än utsättes för.

De israeliska domstolarna är oberoende
Det israeliska domstolssystemet är helt oberoende av både den verkställande och den lagstiftande statsapparaten. Domare utnämnes av landets president på rekommendation av en oberoende utnämningskommitté. Tingsrätter och regionalrätter handlägger de flesta juridiska frågorna, men när det gäller familjerätten (ärenden avseende äktenskap eller äktenskapsskillnad, underhåll, vårdnad och adoption) ligger rättskipningen hos de religiösa samfunden - rabbindomstolar, islamiska religiösa domstolar, drusernas religiösa domstolar och nio kristna samfunds domstolar.
Israels högsta domstol tar emot och avgör besvär mot domar utfärdade av regionala domstolar. Högsta domstolen fungerar samtidigt som justitiekanslersämbete. Man behöver bara besöka högsta domstolen i Jerusalem för att se hur litet avståndet mellan folket och domstolsväsendet är. Fram till 1992 var högsta domstolen inhyst i förhyrda lokaler i Jerusalems ryska kvarter. En storslagen byggnad för högsta domstolen uppfördes under 80-talet av The Rothschild Foundation och invigdes 1992.
Besökare blir hänförda av högsta domstolens arkitektur och de ljusa, luftiga och funktionella utrymmena i byggnaden. I bibeln beskrivs symbolen för rättvisa som en cirkel som för tanken till himlavalvet. Rättvisa är ett värde i sig som måste eftertraktas i all evighet. I motsats därtill representeras lag eller "sanning" av en rät linje och betraktas som en produkt av mänsklig strävan och förbunden med jorden, beroende av människans växlande världsuppfattning.
Spänningen mellan användningen av linjen och cirkeln i högsta domstolens nya byggnad är integrerad i arkitekturen. När besökaren träder in i någon av de fem rättssalarna passerar han ett portvalv som påminner om den bibliska tiden, då rätt skipades invid stadens portar. En tillfällig besökare kan lyssna på nästan vilken förhandling som helst, från ett enkelt överklagande till en vädjan till justitiekanslern.

Rättssalarna öppna för vem som helst
Petitioner inges av personer som vill att administrativa beslut skall upphävas. Avgifterna är låga och juridiska ombud behöver inte anlitas och därmed är rättssalarna öppna för vem som helst. Ett fall som nyligen refererades i media gällde Alice Miller, en israelisk kvinnlig soldat som påstod att hon inte tilläts avlägga prov för det israeliska flygvapnets pilotutbildning på grund av sitt kön. Miller hade framgång med sitt överklagande och domstolsutslaget gör det nu möjligt för unga kvinnor att tävla om dessa karriärer i det israeliska flygvapnet.
Säkerhetsmål förekommer också i överflöd. Det förekommer att en dömd arabisk terrorists familjer ansöker om en domstolsorder att stoppa rivningen av ett hus trots att en familjemedlem befunnits skyldig till en bussprängning i Jerusalem. "I en ung demokrati dyker det ofta upp svårbemästrade frågor, om vilka allmänheten har delade meningar," förklarar den redan nämnde domaren Yaacov Zemach i Jerusalem. "Nationen vänder sina blickar mot domstolen, när nationella, politiska eller ideologiska krislägen uppstår i Israel." De många petitioner mot både parlament och regering, som parlamentsledamöter inger till justitiekanslern vittnar om det förtroende som domstolsväsendet åtnjuter.
Sedan tidernas begynnelse har bibeln varit den primära lagsamlingen som omfattat moralreglerna för det judiska folket och hela mänskligheten. I Femte Moseboken heter det: "Domare och tillsyningsmän skall du tillsätta åt dig inom alla de städer..." Detta var ett Guds bud som Israels barn blev ålagda att hålla medan de ännu vandrade i öknen. När Israel nu inte längre är en nation i vardande kan det judiska folket vara stolt över ett domstolssystem som fortsätter att utvecklas i kung Salomos anda. Som Jesaja profeterar: "Jag skall åter insätta era domare som de främsta." Kanske kommer sanningen ännu en gång att utgå från Jerusalem.
Översättning: Leopold Adler Författaren är frilansjournalist och turistguide i Jerusalem

Kontroversiellt beslut

Högsta domstolen har nyligen kungjort ett mycket kontroversiellt domslut. Domen föreskriver att Bar-Ilan-gatan i Jerusalem skall hållas öppen för trafik under den tid då sabbatsbönerna skall läsas. Denna gata är en huvudled i norra Jerusalem. Vid denna gata bor nästan uteslutande ultraortodoxa judar som vill att all trafik på sabbaten skall förbjudas. Det israeliska transportministeriet föreskrev avspärrning av gatan under bönetimmarna, men högsta domstolen tog luften ur denna föreskrift genom att säga att Bar-Ilan-gatan skall förbli öppen för trafik tills dess att en offentlig kommission kommit fram till ett beslut.
Detta beslut var inte bara kontroversiellt utan det ledde till hårda angrepp mot högsta domstolens chefsdomare Aharon Barak i ultraortodoxa tidningar. För närvarande hoppas båda sidorna att en mera omfattande dialog skall kunna komma igång mellan strängt religiösa och sekulariserade grupper bland befolkningen.

J.M.M.

Jerusalem - lagens och rättens stad

Det judiska folkets urgamla lag - Mishpat Ha´Ivri - var ämnet för en fyra dagar lång konferens i Jerusalem denna sommar. Under tiden 8 - 12 juli samlades intresserade deltagare från jordens alla hörn för att diskutera den moderna lagens källor. Konferensen kallades "Jerusalem - lagens och rättens stad".
Det förekom många skilda diskussionsämnen, bland dem den judiska lagens inflytande på brasiliansk, islamisk och amerikansk nutida lag. Till de geografiskt mera närliggande ämnena hörde ett föredrag om Jerusalems och Tempelbergets religiösa status; föredragshållare var Abdul Hadi Palazzi, en muslimsk italienare, som leder Institutet för islamisk kultur i Rom. Palazzi förklarade varför muslimer inte borde se något problem i att judar förrättade sina böner på Tempelberget. (För närvarande släpps turister och muslimska gudstjänstdeltagare in i El-Aksa-moskén och Klippdomen, men judar får inte be på Tempelberget.) Israels överrabbinat avråder judar från besök på denna plats.

J.M.M.



Textlänkar
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.