Till förstasidan

  Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Israeliana



Anders H Pers


Letzte najes - senaste nytt

Ingen människa orkar läsa allting som skrivs om Israel. Men har ni provat en ny nättidning som startade i våras och heter The Tower Magazine? Ni klickar fram den på thetower.org/magazine och får en blandad meny av nyheter på engelska från Israel och Mellanöstern. Den skrivs av medarbetare i Israel, Europa och USA. Ges ut av en opartisk utbildningsorganisation i Washington som heter The Israel Project.


Hembryggt

Har ni hört talas om "Ara-brew"? Det låter som ett beduinskt öl men är i själva verket ett språk som talas här och var i Israel. Nämligen av många druser. Ordet Ara-brew är en sammandragning av Arabic och Hebrew. Språken har en del grammatik gemensamt och smälter ganska lätt ihop. Särskilt bland drusiska officerare och soldater som har lärt sig hebreiska i armén. Det bor 121 000 druser i Israel. De flesta bor i Galiléen och på Golanhöjderna. Ett par miljoner bor spridda i Syrien, Libanon och Jordanien. Druserna är araber som klev av islam för tusen år sedan. De håller i stället på Moses svärfar som hette Jetro.


Schmelvis Memphis

Årets Israel-festival i Memphis i amerikanska södern blev förstås en stor succé. Memphis har ungefär 9 000 judar och är, som alla vet men några har glömt, Elvis Presleys hemstad. En snarlikt bildskön Schmelvis satte naturligtvis sprätt på festen. Den bestod i övrigt av judiska maträtter, The Meshugga Klezmer Band, The Israeli Scout Caravan och The Memphis Bottle Dancers. Allt på en gång.


Högertrafik

En av Israelianas huvuduppgifter är att hålla koll på Israels arkeologer. Inte ett spadtag utan en notis. Den här gången handlar det om en åtta meter bred riksväg med trottoarer från Jaffa till Jerusalem som romersk militär byggde för snart 2 000 år sedan med hjälp av hurtig lokal arbetskraft och stora flata stenar.

Fyndet gjordes som vanligt när ett byggbolag kom för att gräva ner en avloppsledning.


Mångsidig herre

Bokens folk ger inte upp. 2012 gavs 8176 nya boktitlar ut i Israel, meddelar Israels huvudbibliotek. Det är ungefär tusen fler än 2011. Trots Facebook ökade utgivningen av nya barn-och ungdomsböcker faktiskt från 660 till 836. De allra flesta utgåvorna är skrivna på hebreiska. Några skönlitterära böcker på hebreiska är översättningar av skandinaviska original. Böcker på engelska kommer först och verk på ryska hamnar på andra plats bland utländska språk.

Ett bra ställe att köpa böcker i Tel Aviv är Yosef Halpers antikvariat i en gränd nära Allenby Street. Yosef kom till Israel från New Jersey i USA för 30 år sedan och har staplat upp sådär 60 000 titlar i sin butik. Två av tre böcker är på engelska. Resten på hebreiska. Plus ett litet urval på jiddisch och ladino. Nej, Yosef Halpers använder ingen dator. Han vet vilka böcker han har.


Tag plats!

Jerusalems slitna järnvägsstation från 1892 har nu fått ett nytt liv. Den byggdes på sin tid av ett franskt bolag som sista stopp på järnvägen från Jaffa, där kristna pilgrimer klev av båten och skulle vidare till Jerusalems heliga platser. På 1950- och 60-talet gick sex tåg dagligen i båda riktningarna, men bilar och bussar tog över trafiken och 1998 lades linjen ner. Stationsbyggnaden förföll.

Nu har biljettluckorna och väntsalen förvandlats till en utställning om Israels järnvägars historia. Och bangården har förvandlats till ett trivselcentrum med restauranger och chica butiker. Allt är inte färdigt än. Men det blir.


Hej Richard!

Det finns gott om danskar och norrmän och även en del svenskar som känner Richard Oestermann från hans Jerusalemrapporter till tidningar i Norden. Till exempel Vestmanlands Läns Tidning i Västerås.

Richard föddes och växte upp i Köpenhamn, där hans ukrainske far sålde engelska herrhattar. Richard lärde sig journalistik i USA, for 1961 till Jerusalem för att bevaka rättegången mot Adolf Eichmann och stannade kvar.

Han har grävt guld i Alaska (några gram), varit cowboy i Mexico (utan lasso), intervjuat Ben Gurion och Harry Truman, hämtat danska motståndsrörelsens räddningsbåt "Holger Danske" till Förintelsemuseet i Jerusalem. Och nu sammanfattat sitt liv på 65 sidor i "On the Sunny Side of the Street". Inte dåligt.


Sanningen om Jerusalem

Israels statistiska centralbyrå känner sin plikt mot huvudstaden och lägger nu fram färska siffror som visar att nio av tio Jerusalembor trivs bättre med livet än folk i de andra städerna i Israel gör. Fler unga flyttar också till Jerusalem och på fyra år har Jerusalem fått 50 000 nya jobb. Efter 15 års nedgång har de senaste tre åren varje år dessutom 12 % fler barn skrivits in i grundskolan. Tre miljoner utländska turister kom till Jerusalem 2012. Fyra av fem var där för första gången. Men inte sista.


Judiska topplistan

Redaktionsledningen hos Jerusalem Post väljer varje år ut världens 50 mest inflytelserika judar. I år toppar Israels finansminister Yair Lapid listan. Han vill satsa mer på utbildning än på försvar och han böjer sig inte för de ultraortodoxas budgetkrav. Tvåa på listan kom USA:s finansminister Jack Lew. Han var tidigare president Obamas stabschef i Vita Huset och har etablerat sig som en internationell maktspelare. New Yorks progressive borgmästare Michael Bloomberg, amerikanske filmmakaren Steven Spielberg, Facebooks unge ledare Mark Zuckerberg och Googles Sergey Brin piggar också upp listan. Premiärminister Netanyahu och president Peres kom på tredje och fjärde plats.


Hjältesaga skrotad

En seglivad myt om Israel pulvriseras nu av en minst lika seglivad forskare i en ny bok om Israels historia. Anita Shapira är professor vid Tel Aviv University. Hon har under åren skrivit flera uppskattade böcker om människor och händelser i Israels historia. Hennes nya bok "Israel: A History" har kommit ut på Brandeis University Press i Boston. Myten som hon smular sönder går ut på att den lilla grupp unga socialistiska idealister som kom till Palestina i början av 1880-talet, utgjorde den första invandrarvågens verkliga banerförare. I verkligheten var det överväldigande flertalet av de tidigaste invandrarna i stället medelålders, religiösa judar som kom dit med sina familjer för att leva ett fritt liv under sina egna fikonträd, skriver Anita Shapira.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!