Textlänkar finns längst nere på denna sida

Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah från och om Israel

Forskning

Menorah på Internet


4-96 s.11

Kvinnlig israelisk forskare hedras av Stockholms universitet

Professor Hermona Soreq från Hebreiska Universitetet i Jerusalem promoverades den 27 september 1996 på Stockholms stadshus till hedersdoktor vid Stockholms universitet. Hon är den första israeliska forskaren som hedras på detta sätt och dessutom den första utländska kvinnan somfår ett hedersdoktororat i kemi.
Prof. Soreq är redan känd för Menorahs läsare från dr Rokems artikel i nr 3/96 om de speciella laboratoriemöss hon odlat fram för att kunna prova ut tänkbara botemedel mot Alzheimer.

Menorah mötte Hermona Soreq vid en sammankomst som ordnats på hennes hotell dagen före den stora dagen för att även medlemmarna i Hebreiska Universitetets svenska vänförening skulle få tillfälle att hedra henne, vilket skedde med en stor blomsterkvast som överlämnades av red Toivo Sibirzeff. Senare samma dag föreläste professor Soreq för forskarkolleger i Uppsala. Vi träffar en parant dam med varm framtoning och vänlig blick som berättar om sin grundforskning som handlar om hjärnans mysterier och som gärna svarar utförligt och tålmodigt på våra lekmannamässiga frågor. Samtidigt som hon gjort en stor vetenskaplig karriär har denna charmiga kvinna hunnit med att sköta om en familj bestående av tre söner som idag är 26, 21 och 11 år gamla samt en make som driver egna plastfabriker i Israel. Hela familjen deltog vid festligheterna på Stadshuset. Hermona Soreq har ett sedan länge etablerat samarbete med bl a professorna Bertil Andersson, Edith Heilbronn och Tamas Bartfai vid Stockholms universitet, Annika Dahlström och docent Pam Fredman i Göteborg samt prof. Thomas Hökfelt vid Karolinska Institutet.

Chef för stort forskningsinstitut
För tillfället är Mona som professor Soreq kallas av vänner och kolleger chef för Institutet för Livsvetenskaperna vid Hebreiska universitetet. Det är en tjänst som roterar bland fakultetsmedlemmarna efter amerikansk förebild. Hon berättar, att institutet har sju avdelningar med sammanlagt 70 seniorforskare, 250 doktorander som också forskar och 1000 studenter. De sju avdelningarna är biokemi, genetik, neurovetenskap, cellbiologi, ekologi, växtforskning och mikrobiologi. Tung utrustning, såsom elektronmikroskop och stora datorer delar man på och betalar per timme för utnyttjandet inklusive hjälp av kvalificerade ingenjörer.
Hon själv valde att arbeta på avdelningen för biokemi för att det där fanns den bästa utrustningen för hennes ändamål. Det visar också att forskning idag måste vara tvärvetenskaplig och att man helst arbetar i stora lag över avdelningsgränserna för att kunna komma vidare.

Hjärnans molekyler - stor utmaning för forskarna
Hermona Soreq menar att man, när det gäller utforskandet av hjärnan för att komma åt neurodegenerativa sjukdomar såsom Alzheimer och Parkinson, befinner sig där cancerforskningen stod för 20 år sedan. Varför stoppas signalöverföringen i hjärnan vid dessa sjukdomar? Och vad händer i hjärnan när en människa utsätts för insektsmedel eller nervgas?
Professor Soreqs forskningsområde heter molekylär neurobiologi och -kemi och hon arbetar med en ytterst viktig substans i hjärnan som heter acetylkolinesteras. Den är ett enzym och äggviteämne som bl a medverkar vid överföring av nervimpulser till musklerna och i hjärnan vid minne och inlärning.

Stor stress kan ge obotliga nervskador Eftersom det är svårt att experimentera med människor, har Hermona Soreq utvecklat djurmodeller för att kunna studera detta proteins funktion och de gener som kodar för enzymet. Vi kom så in på Gulfkrigssyndromet, dvs de kroniska sjukdomstillstånd som många amerikanska och brittiska soldater fick långt efter sin tjänst i Saudiarabien. Prof Soreq menar att dessa män och kvinnor utsattes för en ovanligt stor belastning i form av vaccinationer, förebyggande injektioner mot nervgas, rikliga sprayningar mot insekter och kemisk sterilisering av dricksvattnet samt inte minst, mycket stress i en krigssituation. Allt detta sammanlagt eller rentav var för sig kan enligt henne definitivt ha skadat de gener som producerar signalenzymet acetylkolinesteras och därmed långt efteråt framkalla svårbotade eller rentav obotliga nervskador. Professor Soreqs forskning har också givit belägg för att det kan finnas en genetiskt betingad överkänslighet mot vissa mediciner och anestesimedel.

Franz T Cohn



Textlänkar
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.