Textlänkar finns längst nere på denna sida

Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah från och om Israel

Forskning

2-97 s.44

Härstammar alla kohanim från Aron?

Med moderna molekylärbiologiska metoder har två forskargrupper i Israel tittat närmare på möjligheten att alla kohanim kunde härstamma direkt från Aron. I andra Moseboken 28. kapitlet vers 2 fastställdes att i Levis stam var det Aron (Moses bror) och hans avkomlingar som skulle utföra de prästerliga handlingarna för det judiska folket. En ära och plikt som gick och fortfarande går i arv från far till son.

Utan att veta om varandra, forskade två grupper samtidigt inom detta genetiska område. Den ena bestod av professor Karl Skorecki, dr. Sara Selig och Shraga Blazer vid avdelningen för molekylärmedicin, medicinska fakulteten på Technion i Haifa i samarbete med en engelsk grupp från University College i London under ledning av professor Robert Bradman. Den andra gruppen leddes av Dr. Mira Ariel med Noa Cedar, en sistaringare som på detta sätt gjorde sin studentexamen i biologi. Dr. Ariel arbetar på avdelningen för cellbiologi, medicinska fakulteten vid Hebreiska Universitetet i Jerusalem. Båda grupperna har genom sina studier av DNA från kohanim kunnat fastställa att påbudet att prästerskapet går i arv från far till son har följts i 3 300 år.

Genetiska bevis för släktskap
Forskarna har visat att den genetiska identiteten har bevarats under alla dessa år, förutom de historiska och arkeologiska indikationer som fanns tidigare. Varje människa har 23 kromosompar, som innehåller all den genetiska information som är nödvändig för vår tillväxt, utveckling och funktion. 22 av dessa par är lika hos män och kvinnor, ett par, könskromosomerna, är olika. Kvinnor har två x-kromosomer och män en x-kromosom och en y-kromosom. Y-kromosomen överförs bara från far till son. I evolutionen genomgår alla våra kromosomer förändringar (mutationer) , och hos oss alla finns en blandning av tidigare mödrars och fäders genetiska material (rekombinationer), förutom i y-kromosomen som överförs i sin helhet från far till son. Detta biologiska faktum möjliggör, med dagens högt utvecklade teknologier inom molekylärbiologin, att bestämma identiteten och sekvenser av det genetiska materialet (DNA) för att finna evolutionära samband och hitta y-kromosomens ursprung och fördelning.

Y-kromosomen är unik
Y-kromosomen är unik då den bara överförs från far till son och därför kan användas som indikator för historiska förlopp som t.ex. folkvandringar och folkförflyttningar. Eftersom prästerskapsrätten (kehona) ärvs från far till son, så bör alla kohanim ha en y-kromosom med samma sammansättning (identitet och sekvens av DNA) ända från införandet av prästerskapet för 3 300 år sedan. För att undersöka detta gäller det att hitta delar av y-kromosomen som kan användas som markörer (hela kromosomen är för stor och skulle betydligt försvåra analysen). Forskarna beslöt att använda markörer (väldefinierade områden av DNA på y-kromosomen).En markör går under benämningen YAP och finns spridd hos olika befolkningar i världen. 188 män, varav 68 kohanim (flertal av kohen på hebreiska) fick lämna en liten bit av vävnad från munnen. Från denna vävnad isolerades DNA och med hjälp av PCR (polymerase chain reaction) mångdubblades DNA mängden och möjliggjorde fortsatt analys och jämförelse av de olika grupperna av män. Hos icke judiska och judiska män som inte är kohaniter fann forskarna att YAP fanns i 15 % av de undersökta männen, medan 85 % av dem saknade denna markör. Hos kohanim från Israel, England och Kanada hittades YAP markören bara i 1,5 % av de undersökta männen.

Prof. Skorecki antar att även Aron var utan YAP markören, och att de 1,5 % som bär på YAP markören indikerar att ett litet antal icke-kohaniter har "infiltrerat" prästerskapet. Resultaten, enligt forskarna, visar att alla kohaniter har en gemensam stamfader, Aron, och att det inte är någon skillnad på sefardiska eller ashkenasiska kohaniter. 98,5 % av alla dessa saknar YAP markören.

Kan denna metod användas för att visa vem som är kohen eller ej? Enligt den striktaste judiska religiösa lagen så gäller speciella regler, som begränsar med vem en kohen kan gifta sig. Efter publicering av forskningsresultaten i den väl ansedda tidskriften Nature i januari i år, beskrevs denna nyhet också i de dagliga tidningarna. Efter denna publicitet fick Prof Skorecki ett flertal påringningar av män som av personliga skäl ville veta om det med denna metod gick att visa att de inte tillhörde det kohanitiska släktet. Fast till deras bestörtning går det ju inte att visa, eftersom frånvaron av YAP förekommer hos en stor del av alla män, och dess närvaro är inte heller bevis på att man inte är kohen, även om det är bara 1,5 % av kohanim som har den.

J. Stefan Rokem

Många av de män som bär namn som Cohen, Cohn, Kohen, Kohn, Kogan, Katz, m.fl. kan räkna sig till kohanim-släktet. Även andra räknar sig dit för att de vet att deras förfäder har bytt efternamn någon gång under historiens lopp. Även om det sedan biblisk tid inte finns några överstepräster inom judendomen, anses det både vara fint och medför förpliktelser för en religiös jude att tillhöra kohanim. Ett snäpp ner på den antika religiösa rangskalan står leviterna, tempeltjänarna. Därefter kommer det vanliga folket, israeliterna. Idag kallas kohanim alltid som de första till toraläsningen vid gudstjänsterna. Om de vill hålla på de gamla påbuden får de bl.a. ej gifta sig med frånskilda kvinnor eller gå nära en död människa. Se mer om detta i boken Att Vara Jude i vardag och helg av Chaim Halevi Donin, Hillelförlaget, Stockholm 1985. ISBN 91-85164-151. Fax 08-661 9366.




Textlänkar
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.