Textlänkar finns längst nere på denna sida

Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah från och om Israel

FORSKNING

Värt att veta om 'hommos' och lite till

Av Stefan S. Rokem

Du som ännu inte smakat på 'hommos', kanske blir frestad efter detta. Denna puré gjord på kikärter är inte bara god utan även nyttig. Två israeliska forskare försöker nu förbättra kikärternas egenskaper vilket kan leda till nya revolutionerande användningar för denna vita ärta.

Det sägs ju att kärt barn har många namn, så även kikärtan. Så här heter kikärtan i olika länder:
I Indien kallas de 'bengal gram', på engelska 'chickpeas', i Latinamerika 'garbanzo', i arabvärlden 'hommes, hamaz', i Israel 'hommos, chommos', i Turkiet 'nohud, lablabi' och i Etiopien 'shimbra'. Det vetenskapliga namnet för arten är Cicer arietinum L. och de tillhör familjen: Leguminosae (ärt och baljväxter)

NÅGRA FAKTA OM KIKÄRTER
Kikärter växer i tropiska, subtropiska och tempererade klimatområden. Kikärter är uppskattade för sina näringsrika frön med högt proteininnehåll, ca. 25 %, när de skalats. Kikärter kan ätas färska som grönsak, torkade, stekta, rostade eller kokta och som tilltugg, soppa eller ingrediens i bröd. Beredd som puré med peppar, salt, vitlök och citron kan den serveras som förrätt eller dipp. Serveras i Israel och Orienten ofta tillsammans med en puré gjord på sesamfrö som heter Tehina.
För den som vill ha en detaljerad analys innehåller kikärtsfröna 38-59 % kolhydrater, 3 % fiber, 5 % olja, 3 % aska, 0.2 % kalcium och 0.3 % fosfor samt små mängder av askorbinsyra (vitamin C), niacin, biotin, kolin, inositol (olika vitaminer tillhörande B gruppen) tokoferol (E-vitamin) , pantotensyra, järn och vitamin K. Det låter ju som reklam för ett multivitaminpreparat.

Botanisk och arkeologisk forskning visar att kikärter först domesticerades i Mellanöstern och odlades i Indien och Etiopien redan under forntiden. Kikärtan fördes till den nya världen och är idag en viktig gröda i Mexico, Argentina, Chile och Peru. Kikärter räknas till ett av de födoämnen som anses sänka kolesterolhalten i blodet. Försök på råttor har visat att kikärtsgroddar sänker råttornas LDL- och totalkolesterolhalt.

BOT MOT RYNKOR?
Två forskare vid Hebreiska Universitetets fakultet för växtodling, dr. Ram Reifen och dr. Shahal Abbo, har korsat fram nya hybrider av kikärter med högre halt av nyttigheter såsom antioxidanter, protein och kalcium. De nya hybriderna utvecklades utan att använda den ifrågasatta nya gentekniken. Vid utfodringsförsök på djur växte de djur som fick hybridiserade kikärter snabbare än de djur som utfodrades med reguljärt djurfoder. Det har också visat sig att kikärter är mindre allergiframkallande än exempelvis sojabönor som är en annan gröda med hög proteinhalt. Detta öppnar möjligheten att producera kött- och mjölkfri mat för spädbarn baserat på kikärter. Ett plusvärde för kikärter är att de innehåller ämnen som förhindrar rynkbildning. Därmed finns chansen att utveckla salvor för hudvård. Europeiska unionen har nyligen beviljat ett anslag på 1 1/2 miljon dollar till de israeliska forskarna och deras samarbete med forskare från Europa. Pengarna går till fortsatta undersökningar för att utveckla alternativ spädbarnsmat baserad på kikärter. Europeiska kosmetikafirmor har redan visat intresse för att ta fram anti-rynkkrämer baserade på kikärter.

Under tiden kan vi fortsätta att njuta, eller för första gången pröva, traditionella 'hommos' för att så småningom se fram mot att smeta den på ansiktet, fastän då med annan tillagning.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.