Av J. Stefan Rokem

Utvecklingsbiologin skapar förståelse för hur olika organismer anpassar sig till miljöförändringar. Denna vetenskap har på senare år gett underlag för förädling av flera ekonomiskt viktiga grödor. Vid Haifas universitet, avdelningen för evolution, pågår under professor Eviatar Nevos ledning sedan flera år ett stort projekt som går ut på att få fram tåligare vete, korn och havre. Dessa tre sädesslag betyder mycket för jordens försörjning av brödsäd. Molekylärbiologins nya landvinningar har under de senaste 20 åren radikalt förändrat hur man går till väga för att förädla grödorna.

Goda egenskaper hämtas från "vilda" släktingar
Forskarna vid Haifa universitetet använder sig av den nya gentekniken i första hand för att jämföra odlade arters genetiska variationer med deras vilda släktingars.
Den nya tekniken ger möjlighet att kartlägga även små skillnader som med de klassiska metoderna inte gick att upptäcka. Tidigare förädlade man kulturväxter genom att korsa dem med flera liknande och nära besläktade arter. Ett slags "trial and error"-metod som är osäker och kräver många års försök. Ibland ledde metoden till en hybrid med bättre egenskaper än utgångssorterna. De nya metoderna leder till snabbare resultat.
Man kan styra försöken och är inte längre beroende av slumpen.

Genteknik använd på "rätt" sätt
Den nya genteknikens metoder och framförallt produkter har ifrågasatts i många länder. Anledningen till kritiken är att de växter som ändrats med ny teknik fått sina nya gener från helt andra organismer (bakterier, djur eller helt andra växter). Gruppen vid Haifa universitetets avdelning för evolution flyttar däremot gener endast mellan nära besläktade växtsorter, som skulle ha kunnat korsas med de klassiska metoderna.
Forskarna har samlat växtmaterial i Israel, Turkiet och tidigare också i Iran. Det samlade materialet visar på genetiska olikheter när det gäller många egenskaper, t.ex. proteinhalt. En mer balanserad sammansättning av proteiner (äggviteämnen) ökar näringsvärdet hos produkterna. Det visar sig också finnas skillnader i det naturliga motståndet mot växtgifter och sjukdomar samt olika tolerans för höga temperaturer och salthalt i jordarna. Den sistnämnda egenskapen är mycket intressant för det israeliska jordbruket eftersom salttoleranta grödor möjliggör användning av bräckt vatten ur salthaltiga källor som det finns gott om, bl.a. i Negev.
Odlingar av nya sorter med större motståndskraft mot svampsjukdomar samt med hög proteinhalt som ger förbättrade bakegenskaper, provodlas i Ammiad, en kibbuts strax nordväst om sjön Kinneret. Det finns planer att marknadsföra dessa nya sorter som utsäde inom en snar framtid.

Textlänkar

Till nästa artikel (i detta nummer)

Till föregående artikel (i detta nummer)

Till framsidan

Till arkivet