Textlänkar finns längst nere på denna sida

Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah från och om Israel

Förenade Israelinsamlingen

1-97 sid 26

Jewish Agencys ordförande i Stockholm

-Israel hade inte varit vad det är idag utan hjälpen från Diasporan, erkände Avraham Burg villigt, när han under ett komprimerat endagsbesök i Stockholm inledde årets Israelinsamling med täta möten med donatorer, press och andra viktiga kontakter.

Som ordförande i Jewish Agencys och WZO:s exekutiva ledning underströk han energiskt vikten av den globala judiska samhörigheten, som gör det möjligt för Israel att årligen rädda och ta emot 60 000 ryska judar, för att ge dem ett nytt och meningsfullt liv i allas gemensamma hemland. Dessutom tar man emot mellan 12 000-15 000 immigranter om året från övriga världen.


Hjälpbehovet otroligt stort - insamlingen oumbärlig
Hjälpbehovet är alltså otroligt stort och kostnaderna enorma, och det är därför den traditionella insamlingsaktionen i Sverige likaväl som i alla andra länder är så oumbärlig.
-Viktigast av allt är ju, att vi alltid är beredda att välkomna dem alla, även om det råkar bli så att vi får fler skickliga musiker och andra artister än vi har publik till. Eller att inte alla invandrade ingenjörer eller läkare genast kan få arbete i sitt eget yrke, sade Avraham Burg.
Han var också angelägen om att betona att inga judar i Diasporan är mindre viktiga än alla övriga.
-På mina resor för att möta judar i alla tänkbara länder försöker jag komma underfund med den judiska världens hemlighet. Det må vara i Afrika, västvärlden eller kanske i Azerbajdzján. Finns där ett behov av hjälp försöker vi rycka in och göra vad vi kan för att lösa problemen.

Försöker få fram de undangömda värdena
Som chef för världens största judiska humanitära organisation måste Avraham Burg också aktivt handlägga den i pressen aktualiserade frågan om i femtio år undangömda värden. Alla de judiska tillgångar som av utrotningshotade människor placerades i hemliga bankkonton i Schweiz, har förblivit dolda och oåtkomliga. I hemliga schweiziska bankfack placerade även nazisterna oöverskådliga stulna judiska tillgångar utöver dem de nyttjade som betalningsmedel till andra länder. Och Avraham Burg var mycket tacksam över den svenska regeringens snabba beslut om en statlig utredning i ärendet.
-Jag har funderat mycket och kommit fram till en varning åt mig själv och mina kollegor. Nämligen att försöka arbeta rationellt och inte bli emotionell. Men det är svårt när man får uppleva den chockerande åsynen av ett öppnat hemligt förråd med tusentals och åter tusentals guldtänder eller släta vigselringar som skulle säljas för guldvärdet. Tanken på alla de mördade människor som en gång burit dem var outhärdlig. Men efter den dagen blir jag inte förvånad över vad jag än får se eller höra.
-Vi har de senaste två åren bara kunnat öppna ungefär 5% av alla dolda dokument. Ifråga om det nazisterna stulit vet vi inte än om allt tillhört judar, och jag representerar ju bara dem. Vi uppmuntrar inte till girighet, men det handlar om att före detta judiska tillgångar inte ska stanna i nazisternas dolda bankfack utan komma efterlevande till godo.

Avraham Burg, som tidigare varit rådgivare i Diasporafrågor åt Simon Peres då denne var premiärminister, och senare var utrikesministerns rådgivare i Diasporafrågor, blev 1988 parlamentsledamot för Labourpartiet med många åtaganden. Bland annat som medlem av försvars- och utrikeskommittén och senare ordförande i Knessets utbildnings- och kulturkommitté.

Netanyahu värd stor uppskattning för Hebron-avtalet
Som Jewish Agency-chef är han inte längre aktiv politiker men fredsarbetet följer han givetvis med intensivt intresse. -Min personliga åsikt är att varje israelisk premiärminister, vilket parti han än må tillhöra, har som sin helt avgörande främsta uppgift att arbeta för freden. När nu Benyamin Netanyahu trots sina egna och Likuds starka betänkligheter övervann dessa och signerade Hebron-avtalet med Arafat, är han värd mycket stor uppskattning!
-Hoppet om fred kan födas ur smärta. De närmaste fem, sex åren har vi en svår väg att vandra fylld av mödor, ångest, kanske blod, för att nå målet. Men då kommer, för första gången i historien, judarna att kunna leva i fred och frihet, profeterar han hoppfullt.

Till sist anförtrodde mig Avraham Burg att han har ett nära personligt förhållande till Hebron.
-Min mor var den sjunde generationen i sin släkt som var bosatt i Hebron, där hon också var född. Min morfar var Hebrons siste ashkenasiske rabbin. Så naturligtvis känner jag mig väldigt kluven ifråga om den aktuella utvecklingen. Å ena sidan är jag givetvis ledsen, men å andra sidan är jag mycket glad också, konstaterade han, innan det var dags för nästa punkt på dagens långa, intensiva och tätt fullskrivna arbetsschema.
Norma Wiel-Berggren



Textlänkar
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.