Till förstasidan   Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Ekonomi

Israel kan utan tvekan kallas för ett ekonomiskt under. Under de 60 år som landet varit självständigt har det gått från en enkel jordbruksstat till att bli ett av världens ledande hightech länder. Men kommer man kunna fortsätta i det spåret?
Av Martin Geifman  Foto Flickr

Det ekonomiska undret

Allt sedan Israel grundades i maj 1948 har man utkämpat sex krig och två Intifador, man har haft ett kontinuerligt terrorhot hängande över sig, utsatts för ekonomisk bojkott och regelbundna diplomatiska isoleringar. Utöver dessa geo-politiska hinder har staten dessutom behövt ta itu med problemet med begränsade naturliga vattentillgångar. 1948 bestod landet mestadels av öken och sterila kullar.

Trots detta har ingen av dessa faktorer hindrat Israel från att skapa en stark, modern och diversifierad ekonomi som idag kan konkurrera med de etablerade ekonomierna i de europeiska länderna istället för med sina arabiska grannar.

Israels starka ekonomiska prestanda fick ett internationellt erkännande efter endast tjugo år. Världsbankens besök 1968 betecknade Israel som ett "ekonomiskt under" då de saknade naturliga tillgångar, hade fientligt sinnade grannar och brottades med ett stort antal immigranter.

"Undret" är ett testamente över världens diasporajudar som genom Israels tillkomst har ett hem att komma till och därmed kunna sluta exilens cirkel.

Immigrationen har spelat en stor och viktig roll under de första åren och även idag. De första judiska bosättningarna (yishuv) under 1880-talet bestod mestadels av unga, socialistiska immigranter från Ryssland och östra Europa. Från 1882 till 1947 kom cirka en halv miljon judar till dåvarande Palestina.

Så snart den judiska staten hade utropats kastades landet direkt in i ett överlevnadskrig mot sina grannar. Immigranter fortsatte att komma men de stora immigrationsvågorna vällde in direkt efter eld upphör 1949. Från det ögonblicket fram till 1951, dvs. under två års tid, fördubblades antalet israeliska medborgare.

Det huvudsakliga målet för den nya staten var att på ett bra sätt kunna absorbera nya invandrare, ge dem husrum, mat och arbete. Med hjälp av kapitalinflöde från judar i diasporan och uppbyggnadspengar från Tyskland kunde Israel relativt snabbt bygga upp sin ekonomi och börja växa.

De tidiga industrierna omfattade jordbruk och lätt, arbetsintensiv, industri. Tonvikten på jordbruket hjälpte landet att i stort bli självständigt vad matproduktion beträffar, senare tog man även en roll som ledande exportör och producent av jordbruksprodukter samt jordbruksrelaterad industri.

I mitten av 1990-talet började man övergå från att vara en arbetsintensiv, jordbruksrelaterad ekonomi till att vara en mer kunskapsbaserad ekonomi.

Återigen var det immigranterna som spelade en stor roll. När den ryska järnridån upplöstes tog cirka en miljon ryska judar möjligheten att flytta från dåvarande Sovjetunionen till Israel, många av dem med en hög utbildning i bagaget.

För att utvecklas måste man våga satsa på forskning. De många och slitsamma krigen med grannländerna har gjort Israel till ett framstående militärt land. Intensiv forskning har gjort att kunskapen nu kunnat överföras till civilt bruk. Inom en relativt kort tidsperiod har landet blivit ett av världens ledande inom kommunikation och data. Under 2006 stod forskning och utveckling för cirka 4,5 % av landets BNP, vilket är högre än exempelvis Sverige, vars siffra under samma period låg på 3 %. Genomsnittet i ett OECD-land ligger på 2 %.

I samband med detta har även icke-israeliska investerare fått upp ögonen för möjliga vinster. Nu är det inte längre bara diaspora-judarna som investerar i Israel utan utländska direkta investeringar (FDI) låg 2007 på runt tio miljarder dollar, att jämföra med 1995 då man för första gången passerade en miljard dollar.

2007 blev även det femte året i rad då Israels BNP ökade med över 5 % och nådde 165 miljarder dollar. Värt att notera är att det finns ett överskott i bytesbalansen, man har inga utlandsskulder och heller inget importöverskott. Israel klassas idag av den internationella monetära fonden som en avancerad ekonomi och mot slutet av 2007 ombads man att påbörja processen för att kunna ansluta sig till OECD.

Så, hur ser då den ekonomiska framtiden ut? Den förre finansministern, och nuvarande ordförande för högerpartiet Likud, Benjamin Netanyahu, meddelade under hösten 2007 att med honom vid rodret skulle Israels BNP växa med 8 % årligen, något omvärlden anser vara ett realistiskt mål för Kina, men kanske en aning för långsökt för Israel.

De underliggande ekonomiska fundamenten fortsätter dock att vara starka och är en bas för framtida fortsatt tillväxt. Men inte helt utan hinder. Dr Gil Bufman, chefsekonom på Bank Leumi, framhåller regeringsbyråkrati som ett av dessa och hävdar att "vi måste bli mycket mer flexibla".

Han noterar även att landets infrastrukturella projekt går alldeles för långsamt och att det fortfarande saknas tillräckligt med investeringar i all transport; vägar, järnvägar och hamnar. Andra viktiga områden som behöver mer pengar är den elektriska sektorn där maxkapaciteten måste ökas för att kunna möta en växande ekonomis behov.

Gil Bufman noterar även att "Israel kan förlora sin ledande roll inom hightech om regeringen misslyckas med att göra viktiga investeringar inom utbildningsväsendet". Med andra ord, Israel kan inte längre förlita sig på kunskapsinflöde via sina immigranter utan man måste satsa och förlita sig på de egna talangerna för framtiden.

Även om Israels ekonomi har blomstrat och gjort enorma framsteg under de första 60 åren kan landets ledare därmed inte slå sig till ro. Världens globala ekonomier är extremt tävlingsinriktade och Israel måste fortsätta slåss för att behålla sin framstående position.

Men om den historiska prestationen kan vara någon slags indikator på vad framtiden har att utvisa, då kan Israel se fram emot att leva i det under de skapat åt sig själva. Och kanske även förbättra det?



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!