Till förstasidan   Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Ekonomi



I Jerusalem är 41 procent av stadens befolkning och mer än 52 procent av barnen fattiga. För dem är den relativt nystartade tidsbanken en välsignelse. Den har gett stadens fattiga möjlighet att få hjälp med service de vanligtvis inte skulle ha råd med, dessutom har initiativet skapat ett nätverk mellan medborgarna och de kommunala institutionerna.
Av Wendy Elliman/IPS  Foto IPS

Tid är pengar

Hanna Mizrachi, 64 år, från Marocko, byter sin insatta tid i tidsbanken mot lektioner i hebreiska.
Tid är pengar, det vet alla. Men om det klassiska ordspråket får dig att tänka på styrelseposter och verkställande direktörer, så tänk om. I Israel använder cirka 2 000 personer sin egen tid som betalningsmedel.

- Om jag lägger ner en timme på att lära någon laga "kubbe" (fyllda marockanska grönsaker) får jag en timme till godo i tidsbanken, berättar Hanna Mizrachi, 64 år. Hanna växte upp i Marocko och bor i den nedgångna stadsdelen Kiryat Menachem i Jerusalem. Om jag sedan behöver hjälp med något hemma, typ laga ett trasigt fönster, ja, då kan jag använda mig av min intjänade tid och "betala" någon från kommunen att hjälpa mig. Jag har tjänat in så mycket tid att jag nu börjat använda en del av den till att ta lektioner i hebreiska.

Idén till tidsbanken importerades från England till Israel av Jerusalem Foundation. Den blev en omedelbar framgång när den drog i gång för cirka tre år sedan.

Byt golvtvätt mot hårklippning!
- Allas tid är värd lika mycket. Man kan byta golvtvätt mot hårklippning, språkundervisning mot barnpassning eller ihopsättandet av en garderob mot en matlagningskurs. Behöver man ingen hjälp för stunden, ja, då kan man ha sin tid innestående på banken tills ett behov dyker upp, berättar Ayala Tiser, koordinator för tre av de tidsbanker som fungerar i Jerusalem. Hon är socialarbetare och läste om tidsbanken på Internet för 3,5 år sedan och insåg direkt att detta kunde vara något för Israel.

- Första gången jag hörde om projektet var när Intifadan var som värst. Då minskade det statliga engagemanget överlag och de socialt svaga i vårt samhälle fick det mycket värre. Ur detta elände lyckades vi dock skapa något positivt, individer och kommuner var villiga att ta mer eget ansvar för sin framtid. Detta blev en chans att starta en alternativ kommunal ekonomi där betalningsmedlet blev tid och inte pengar.

Pilotprojektet sjösattes i German Colony, berättar Ella Mano-Ben Yossef, ansvarig för projektet hos Jerusalem Foundation. Det slog så väl ut att vi snabbt lanserade idén i låginkomstområdet Kiryat Menachem i västra delen av staden.

Den tid som folk avsätter i tidsbanken är väldigt olika. En ensamstående mamma i Kiryat Menachem tjänar in "pengar" genom att passa etiopiska barn i en lekpark. Hennes granne hjälper en handikappad kvinna i lägenheten under. En rysk immigrant ger pianolektioner. Andra hjälper till med läxor, hushållsarbete, mindre reparationer i hemmet, massage, datakunskap eller sitter barnvakt.

Betydelsen av tidsbanken är dock mycket större än bara den icke-monetära ekonomin. Banken hjälper invånarna med nödvändiga och mindre nödvändiga behov. Banken stärker kommunen och dess invånare. Viktigast av allt är kanske ändå den positiva effekt tidsbanken har i ett svagt ekonomiskt område. Människor som under åratal sett sig tvungna att ta emot hjälp och tjänster blir i och med tidsbanken bidragande individer.

- Innan tidsbanken existerade brukade jag känna mig värdelös, berättar Aliza, från Kiryat Menachem. Tidigare skämdes jag för mina behov men nu kan jag tjäna in den hjälp jag behöver genom att hjälpa andra. Jag passar andras småbarn, det är jag bra på och jag älskar det!

För närvarande drivs tidsbanksprojekt i tre områden i Jerusalem och 17 i resten av landet.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!