Textlänkar finns längst nere på denna sida

Läsvärt ur kvartalstidskriften Menorah från och om Israel

Ekonomi

Svåra tider för Israel

Under den senare hälften av 1990-talet verkade det inte finnas några gränser för hur högt den israeliska ekonomin kunde nå. Israel tog plats som en betydande aktör inom high-tech industrin i världen och utmärkte sig även inom kommunikation, software, elektronik och bioteknik. Freden med palestinierna verkade inom räckhåll. Dessa två faktorer ledde till att Israel blev ett eftersökt mål för såväl utländska som inhemska investerare.

Tel Aviv Stock Exchange (TASE) firade de goda dagarna. Såväl utlänningar som israeler investerade stora summor i börsnoterade israeliska företag. TA-100 index, de 100 mest omsatta aktierna, steg med 62,7 procent under 1999 vilket gjorde den israeliska börsen till en av vinnarna i världen.

Mot slutet av år 2000 var det över. De globala börserna började sitt fria fall när Internet- och telekommunikationsaktier kraschade. Avmattningen i västvärldens ekonomier var ett faktum. Det som startade som ett palestinskt uppror i september 2000 utvecklades till en fullfjädrad konflikt som vissa idag kallar krig. Israels ekonomi har drabbats hårt.

När den globala ekonomin saktade ned, minskade även Israels export. Under 2001 föll den industriella exporten med 6,9 procent till 19.6 miljarder USD för att fortsätta falla med ytterligare 10,3 procent under årets första tre kvartal. Minskad export har lett till avskedanden och nedläggningar. Arbetslösheten har stigit till tvåsiffriga tal. Den förnyade Intifadan har även skadat Israels turistindustri. Israels BNP föll med 0,9 procent under 2001 och motsvarande siffra är att vänta i år.

Dessa faktorer har givit utslag på den israeliska aktiehandeln. Under 2000, när krisen startade, steg TA-100 index mot alla odds med 3,2 procent. Men allteftersom den ekonomiska krisen fortsatte föll index med 16,4 procent under 2001. Fram till slutet av oktober i år har index gått ner ytterligare 27,8 procent. Börsen i Sverige har dock sjunkit ännu mer.

Låg omsättning
En oroande faktor är den låga omsättningen på den israeliska börsen. Under år 2000 låg den dagliga omsättningen på TASE på 115 miljoner USD. I slutet av september hade den minskat till mindre än hälften, till 51 miljoner USD.

Moshe Jonas är VD för kapitalförvaltningsföretaget Moritz and Tuchler i Jerusalem. Han summerar stämningen bland investerarna med "de har förlorat pengar i två års tid och nu är de trötta på det". Han visar på investerarnas ointresse genom att berätta om en dag i oktober förra året då omsättningen nådde knappa 16 miljoner USD. Trots 25 år i branschen har han inte aldrig upplevt en sådan tråkig marknad bortsett från mitten av 80-talet, strax efter den israeliska bankkrisen 1983 - 84.

- Då var det helt dött i ett par år, säger Moshe Jonas.

På grund av de pågående politiska problemen i Israel, den svaga utvecklingen av de globala aktiemarknaderna och det närliggande hotet om krig känns förutsättningarna inte speciellt upphetsande anser Moshe Jonas. Han råder sina kunder att dra fördel av statsobligationernas höga ränta på över tolv procent. Den investeringen är relativt säker. Den enda risken är att det nominella värdet på obligationerna skulle kunna minska om Bank of Israel beslutar sig för att sänka räntan. En investering i obligationer ger även fördelen av hög likviditet, mycket högre än den börsen ger. Vid första tecken på att marknaden vänder i Israel kan investerarna lätt gå över från obligationer till aktier.

Ljus vid horisonten?
Trots den negativa stämningen på marknaden ser Dr Gil Bufman, chefsekonom på Bank Leumi, ändå en strimma ljus vid horisonten. Gil Bufman pekar på att över de senaste 18-24 månaderna har shekeln minskat i värde med 15-20 procent, företagen har tvingats till högre effektivitet med färre anställda och sänkta löner.

- Dessa tre faktorer kan påverka Israels framtida export, tror Gil Bufman.

Till detta kommer dock en mängd varningar.

Svänger marknaden, tar det ändå minst 12 till 18 månader innan någon som helst effekt visar sig i exportsiffrorna på grund av eftersläpningseffekten. Generellt lär high-tech företagen fortsätta vara svaga framöver i världen och till förmån för low-tech. Detta kan leda till att investerarna fortsätter att undvika israeliska telekom- och elektronikföretag.

Slutligen påpekar Gil Bufman att alla prognoser egentligen inte spelar någon roll. Dras Israel in i ett krig, speciellt om icke-konventionella vapen kommer att användas, får investerarna mycket annat att bry sig om än sina investeringar.

Ekonomi
Martin Geifman

Martin Geifman är ekonomisk frilansjournalist i Israel och skriver bland annat för Investor Relations och High-Tech Investor.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering får endast ske med skriftligt tillstånd från redaktionen och med angivande av författare och källan.