Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah från och om Israel Ekonomi 98-nr3s29 EKONOMISK KRÖNIKA Av Peter Stein När detta skrivs den 16 augusti 1998 kan man läsa i Jerusalem Post att den israeliska riksbanken beslutat att sänka sin ränta med 1,5 procentenhet till 9,5 procent. Bakgrunden är att regeringen Netanyahu verkar vara på väg att bringa inflationen under kontroll. Finansminister Ne'eman och riksbankschefen Frenkel räknar med att inflationen på årsbasis nu är nere i 4 procent. Så låga inflationstal har Israel inte haft sedan 1960-talet. I början av nittiotalet var inflationen tvåsiffrig. Därmed kan riksbanken något lätta på sin strama penningpolitik. Om Ne'eman och Frenkel får rätt, och mycket talar för det, är det en glädjande och viktig ekonomisk nyhet. Fyra procent inflation Det betyder att Israel för första gången på trettio år får en inflationstakt som närmar sig de som gäller för landets viktigaste konkurrentländer dvs. USA, Europa och Asien. 4 procent är fortfarande något för högt. Det är avsevärt mindre än vad Israel hittills haft men likväl nästan dubbelt så högt som t.ex. i Sverige. Trenden pekar åt rätt håll men mycket återstår att göra. Lyckas den nuvarande regeringen med att, förhoppningsvis en gång för alla, stampa inflationen ur den israeliska ekonomin kan den lägga till grunden till en långsiktig sundare utveckling. På kort sikt får den förda politiken olika effekter. Om nominalräntan är 9,5 procent och inflationen 4 procent är realräntan 5,5 procent. Utländsk valuta strömmar in Det är en mycket hög siffra och innebär att det är dyrt för företag att låna pengar. Därmed motverkas näringslivets expansion. Det är svårare att få igång hjulen och den relativt höga arbetslösheten går inte ner. Samtidigt betyder den höga realräntan att avkastningen på finansiella placeringar är god i Israel. Det gör att utländska placerare som bränt sig i Asien väljer att satsa en del av sina portföljer i Israel. Därmed strömmar utländsk valuta in i landet. Det är i och för sig bra men innebär också att riksbanken bakvägen tvingas hålla ett vakande öga på inflationen. Ty när utländsk valuta strömmar växlas utländska pengar in mot israeliska Shekel. När det kommer fler Shekel kommer mer pengar att jaga lika mycket varor och tjänster som förr. Risken finns att om inte riksbanken håller i bromsarna tar inflationen fart på nytt. Konjunkturnedgång De senaste två åren har Israel drabbats av en konjunkturnedgång. Tillväxt, produktion och sysselsättning har tappat fart. En del hävdar att det beror på att fredsprocessen avstannat. Det är fel. De internationella investeringarna kommer till Israel som förr. Omvärlden må ha politiska synpunkter på den kurs som landets nuvarande regering slagit in på men när det gäller ekonomisk politik har Netanyahus regering högt internationellt anseende. Den höga invandringen som var en viktig ekonomis motor på nittiotalet har stannat av. Det var oundvikligt att det förr eller senare skulle bli så. Nu när så många kommit tvingas Israel leva med en situation då det inte finns en lika stor invandringsvåg att hoppas på. Skälet till att Israel drabbats av konjunkturnedgång är i första hand inrikespolitiskt. Regeringen Netanyahu har medvetet gått inför att kraftigt strama åt ekonomin för att få bukt med inflation och underskott i in- och utrikes affärer. Netanyahu hoppas att utvecklingen vänder till nästa val Regeringens uträkning var att ta de svåra åtgärderna först och hoppas att utvecklingen skall hinna vända till nästa val. Den har resonerat som regeringspolitiker resonerar mest. Nu är det bara två år kvar till ordinarie val. Det betyder att regeringen Netanyahus kommande budgetar blir valbudgeter. I valtider brukar ekonomiska reformer hur nödvändiga de än må te sig i ett långsiktigt perspektiv få stå tillbaka för kortsiktigt röstfiske. Vi skall således inte vänta oss fler större strukturförändringar. Benjamin Netanyahu gick till val bl.a. med löfte om att lägga om den ekonomiska politiken. Hans ambition var att bli den förste premiärminister som skulle förvandla landet till en modern high-tech baserad ekonomi. I nästa nummer avser jag att göra en ordentlig utvärdering av Netanyahus ekonomiska fögderi. Peter Stein Textlänkar Till nästa artikel (i detta nummer) Till föregående artikel (i detta nummer) Till framsidan Till arkivet © Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.