Menorah - Nr. 4, 1999. ejarkiv.99-nr4s9.html

Textlänkar finns längst nere på denna sida

Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah från och om Israel

PRESSGRANNAR OM IRAN OCH PERSSON

Norrbotten-Kuriren fäster i en artikel av den 22 september 1999 uppmärksamheten på att "en
16-årig pojke, Navid Balazadeh, sitter i fängelse i Iran anklagad för spioneri. Likaså Ramin Nemati, 22 år, och Omid Tefileen, 25 år. Tillsammans med tio andra judar har dessa tre ynglingar tillbringat ett halvår i iranskt fängelse. De används som brickor i ett politiskt spel, det religiösa ledarskapet försöker genera landets reformvänlige president inför omvärlden. Bara ett halvsekel efter Förintelsen används åter judar som syndabockar och hat riktat mot judar som politiskt vapen. Om judarna befinns skyldiga kommer de att avrättas, så även 16-årige Navid. De kommer sannolikt att dömas i en sluten rättegång, utan observatörer och utan jury".
Tidningen uppmanar sina läsare att skriva till utrikesminister Anna Lindh, "som brukar vara snabb att fördöma betydligt mer rumsrena regimer, men i detta fall inte gjort stort väsen av sig. Tyst diplomati fungerar knappast i detta fall".
Vi vidarebefordrar denna uppmaning till Menorahs läsare:
Gör något för 16-årige Navid och de tolv andra judar som hotas av dödsstraff i Iran. De senaste oroande meddelanden från Iran talar om att de häktades hälsa har allvarligt försämrats.
Ta direkt kontakt med utrikesminister Anna Lindh för att åtminstone få den svenska regeringen att agera. Sverige kanske inte på egen hand kan göra mycket, men Anna Lindh kan lyfta frågan till EU-nivå och därigenom sätta press på Iran. Red.

Anna Lindh
Utrikesdepartementet
103 39 Stockholm
anna.lindh@foreign.ministry.se

Samma tidning framför den 13 oktober 1999 med anledning av Göran Perssons besök i Israel, som man i och för sig lovordar, följande reservationer:
"MED GÖRAN PERSSONS besök i Israel som grund finns anledning att rikta perspektivet i svensk utrikespolitik mot det grundläggande hindret för fred i Mellanöstern; bristen på demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. Svensk utrikespolitik har i både deklarationer och praktisk handling länge framställt Israel som roten till allt ont, Mellanösterns enda demokrati har fördömts och betraktats som ondskefull. Om staten Israel inte under mer än 50 år levt under ständigt hot från sina grannar, skulle dock inte någon fredsprocess ha varit nödvändig och sannolikt skulle inte i Israel finnas något större motstånd mot bildandet av en palestinsk stat - den så kallade Västbanken skulle aldrig vare sig ha erövrats eller annekterats, inte heller Golanhöjderna och Gaza.
Så länge Israel omges av diktaturer kommer aldrig landets säkerhet att kunna garanteras. För freden är det knappast heller lovande att den palestinska myndigheten inåt sprider en propaganda som skiljer sig väsentligt från den som riktas utåt. I en officiell, av myndigheten godkänd, atlas saknas staten Israel, dess territorium betecknas som "ockuperade Palestina" och dess fem miljoner judiska invånare har i en sammanställning av invånare i världens länder spårlöst försvunnit.

Göran Persson har tidigare gjort uppmärksammade utspel som undgått att lämna spår i svensk utrikespolitik, formad av utrikesdepartementet, men i samband med sitt besök i Israel var han så tydlig att det inte kan råda någon tvekan om att Sverige nu har en annan syn på Mellanöstern än tidigare. Det återstår emellertid att se vilka konsekvenserna av denna kursomläggning kan bli".

Textlänkar: Till nästa artikel (i detta nummer); Till föregående artikel (i detta nummer); Till framsidan; Till arkivet