MENORAH vid 30

M enorah firar sitt 30-års jubileum i år. Dess första nummer med namnet Menorah kom ut i november 1971. Det föregicks av Shalom, som dock bara kom ut en gång eftersom det visade sig att namnet redan var upptaget.
När jag bläddrar i gamla årgångar, ser jag att Menorah i stort sett behållit sin karaktär av israelinriktad specialtidskrift med varierat innehåll, avsett att tilltala olika smakriktningar. Kontinuiteten har bevarats. Flera av tidskriftens nuvarande medarbetare har funnits med sedan de första åren: Birgit Blideman som redaktionssekreterare, Norma Wiel-Berggren, Peter Stein. Nya skribenter har tillkommit undan för undan och bidragit till att göra tidningen levande. I början fanns ingen chefredaktör, utan arbetet sköttes gemensamt av tre skickliga journalister, grundaren Joel Haskel, Laszlo Hámori och Robert Rock. Bland chefredaktörerna är Allan Schulman den som tjänstgjort flest antal år, 15 av tidskriftens 30. Han skriver om sina minnen i detta nummer. Roland Loefler, Eva Jackert och undertecknad har sedan successivt utvecklat Menorah vidare med bibehållen målinriktning. Många fler har under årens lopp givit sin tid och sina kunskaper till Menorah. Jag kan inte nämna alla men Inga Gottfarb, i vars kök Menorah blev till, och Gunnel Lindblom skall ha en särskild eloge. Gunnel utvecklade de av Ralph Philipson initierade korta notiserna om livet i Israel till de uppskattade Israeliana -sidorna.
Tidskriften är en politiskt obunden, fristående opinionsbildare för landet Israel och har idag en spridning till närmare 14 000 hushåll.
Menorahs möjligheter att presentera sitt material och sina annonser förbättrades när formatet ändrades från det lilla A5 till A4 för 15 år sedan och när färgsidor tillkom. 1993 erhöll Menorah en ny layout av Birgitta Klingsäter, Viera Larsson och deras medarbetare på Data-Original. Ett duktigt tryckeri, C O Ekblad i Västervik, har gjort sitt till att tidskiften ser påkostad ut. Faktum är dock, att Menorah bidrar med ett stort netto till Förenade Israelinsamlingen vars organ den är. Det beror på att den under alla åren har skrivits och redigerats av frivilliga krafter. Detta är nog något ganska unikt.
Det senaste i Menorahs utveckling är dess Internetversion. Där finns förutom tidlösa artiklar ur det aktuella numret även ett arkiv som täcker fem årgångar bakåt. Internetsidorna har fler än 6 500 läsare i månaden (kv.1, 2000). Antalet ökar med 50% per år. Menorah har hittats på nätet bl.a. av skolor runt om i landet som söker bakgrundsmaterial om Israel och Mellanöstern - ett ständigt aktuellt ämne.
Det tillhör numera Menorahredaktörens käraste uppgifter att svara på frågor från gymnasieelever och högskolestudenter som skall skriva specialarbeten om Israel. Om ungdomarna sedan tackar och berättar att de fått höga betyg på sina uppsatser, blir han dubbelt så glad!
Menorahs begränsning ligger naturligtvis i att den bara kommer ut med fyra nummer per år. Den har lång pressläggningstid och kan därför inte vara dagsaktuell. Och just därför måste dessa fyra nummer verkligen kunna erbjuda sina läsare ett läsvärt stoff.
Skulle Du som läsare eller som annonsör vilja se ett annorlunda innehåll? Har vi för mycket om politik eller för lite, för mycket teknik eller tvärtom? Är vi för allvarliga? För lättsamma? För långrandiga eller för kortfattade? Vad saknas? Det jag gärna vill höra är positiv kritik som kan ge denna och följande redaktioner nya impulser för de kommande trettio åren. Skriv eller majla. Vi svarar!

Med vänliga sommarhälsningar
Franz T. Cohn
Chefredaktör
e-post: redaktion@menorah-sweden.com

De 13 iranska judarna inför rätta 10 april 2000: Rättegången mot 13 judar i Shiraz, Iran, började den 1 maj. Menorah har då redan gått i tryck. Männen anklagas för spioneri och underrättelseverksamhet för Israels och USA:s räkning, vilket har förnekats av båda dessa länder. De riskerar dödsstraff. Det rapporteras att Irans 25 000 judar har blivit mycket oroade av myndigheternas aktion. I Menorah nr.3, 99 publicerades de anklagades namn och redogjordes för de iranska religiösa myndigheterna agerande. Från hela världen har protester förts fram. Egyptens president Hosni Mubarak har lovat Israel att intervenera i Iran till förmån för de häktade judarna. Det känns angeläget att vi från Sverige på nytt framför vår bestörtning, helst med stöd av regeringen. Red.