Till förstasidan   Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Data - Forskning - Medicin

Silicon Wadi
Israels teknikunder

Den israeliska ekonomin har genomgått en stor förändring under de senaste två decennierna; delvis till följd av en liberalisering av ekonomin, delvis tack vare ett uppsving för den högteknologiska sektorn. Den framgångsrika högteknologiska exporten uppgår till över 100 miljarder kronor varje år.
Av Mickey Levy  IllustrationMirka Kettunen

Om någon säger "israeliska produkter", tänker du då på apelsin och avokado? Den israeliska exporten av datormjukvara passerade dock citrusexporten i värde för snart 20 år sedan. Israel är idag ett av världens ledande hightech-länder. Hur kan det komma sig?

De första israeliska hightech-företagen (ECI, Tadiran och Elron) bildades redan på 1960-talet. På 1990-talet fick industrin sitt genombrott.

Namnet Silicon Wadi är givetvis en anspelning på amerikanska Silicon Valley; på hebreiska betyder Wadi just Valley (dal). Hightech-företagen finns över hela landet. Det finns tusentals företag, många av dem är noterade på Nasdaq-börsen. Det finns faktiskt fler israeliska företag på Nasdaq (över 100 stycken) än det finns europeiska. Några exempel är medicintillverkaren Teva, mobilteknikföretaget Comverse och Check Point, företaget som uppfann datorbrandväggen. Kanske okända för många svenskar men med mångmiljardomsättning.

IT är ett av de snabbast växande områdena i Israel. 1980 omsatte man en knapp miljon dollar. 1990 hade omsättningen ökat till 350 miljoner dollar. År 2000 översteg exportvärdet för IT-sektorn 15 miljarder dollar, ungefär en tredjedel av den totala exporten. Över 150 000 israeler jobbar i IT-industrin, det finns över 2 000 företag och hundratals nya startas varje år. Israels befolkning är högutbildad, flerspråkig och entreprenörsinriktad.

Silicon Wadi ÄR ett hightech-kluster, ett område där företag och institutioner sammanstrålar; ibland konkurrerar man, ibland samarbetar man. Fördelarna är högre produktivitet och innovationstakt, lägre kostnader, högre grad av informationsutbyte mellan människor och företag samt tillgång till utbildad arbetskraft. Kort sagt, en positiv spiral.

Ett antal faktorer har bidragit till uppkomsten av Silicon Wadi; invandringen av högutbildade personer från forna Sovjetunionen, liberaliseringar och privatiseringar är några av dem. Fredsprocessen har också förbättrat affärsklimatet på olika sätt; mindre säkerhetsrisk har uppmuntrat till direktinvesteringar i landet. Globaliseringen och internets intåg har också gett nya möjligheter.

På grund av glasnost fick Sovjets judar möjlighet att börja emigrera och cirka en miljon av dem valde Israel. Över 50 procent av dem hade universitetsexamen, särskilt inom tekniska områden, 15 procent var ingenjörer eller arkitekter, sju procent var läkare, 18 procent var tekniker och åtta procent hade haft ledande befattningar. De medförde ett utbildningsuppsving för Israel.

När Silicon Wadi växte fram samarbetade flera universitet; Technion, Hebrew University, Bar-Ilan och Tel Aviv University. De israeliska universiteten samarbetar ofta med närliggande företagsbyar och teknikparker.

Riskkapital är i många fall en förutsättning för nya företag. Eftersom det knappt fanns något riskkapital att tillgå i Israel på 1980-talet, vände sig många entreprenörer utomlands. Nasdaq grundades 1971. Redan 1972 listade sig det första israeliska företaget Elscint för att skaffa finansiering. På den tiden ansåg många internationella investerare att Israel var ett u-land; familjeägande, hög skuldsättningsgrad och komplext korsägande gjorde investeringar till en mardröm.

Från 1980-talet fanns enbart finansiering i den lokala riskkapitalindustrin. Det första riskkapitalbolaget Athena grundades 1985 med bara 29 miljoner dollar i kapital. Fram till 1995 kunde Israels riskkapitalister mötas på ett kafé; så liten var branschen. Den israeliska regeringen hjälpte riskkapitalbranschen att utvecklas genom att grunda fonder som Yozma (initiativ) år 1993. Alla privata investeringar matchades 1:2 men i övrigt gjorde man inga ingripanden. De som investerade hade möjlighet att köpa ut den statliga andelen i varje enskilt projekt efter sju år.

Redan 1996 fanns det 35 riskkapitalbolag och i slutet av 90-talet var de över 90 stycken. Investeringarna ökade från 5 miljoner dollar 1990 till 3,3 miljarder dollar år 2000. Under 1990-talet investerade Yozma i över 200 nystartsföretag. Istället för att välja vinnare har den israeliska staten hjälpt näringslivet genom matchning, investeringar och rådgivning, bl.a. genom att skapa en rad institutioner som fostrar innovationer och utveckling.

Silicon Wadi har gynnats av den israeliska armén på olika sätt. På grund av det franska vapenembargot efter Sexdagarskriget 1967 tvingades Israel satsa stora summor på att utveckla egna vapensystem och militära teknologier. När anslagen drogs ner på 1990-talet, förlorade många anställda i försvarsindustrin sina jobb. Många av dessa högutbildade experter grundade sedermera företag i den civila sektorn genom att använda sig av de kunskaper de fått i försvarsindustrin.

Genom värnplikten har armén gjort till regel att högpresterande unga kanaliseras till dator- och ingenjörsområdena. Värnplikten fungerar som en träningsarena för den teknologiska eliten. Toppeleverna från gymnasiet värvas, tränas i intensiva forsknings- och ingenjörsprogram och anvisas sedan till olika militärenheter.

När de sedan muckar efter några år söker många till teknik- och ingenjörsprogrammen vid toppuniversitet i Israel och utomlands. Resultatet är att Israel har fler duktiga ingenjörer än vad som annars vore fallet. Vissa forskningsområden i det militära, som trådlösa kommunikationer, nätverk och datasäkerhet är ledande. Eftersom den israeliska armén inte skyddar nya uppfinningar med patent, så kan de värnpliktiga efter fullgjord armétjänst starta företag och utveckla kommersiella produkter, som är direkt inspirerade av militära teknologier. På det sättet har också militären fungerat som en kuvös för en generation framgångsrika nystartsföretag.

Värnplikten lär också de unga killarna och tjejerna vissa organisationsfärdigheter; vid ung ålder får de ta stort ansvar, jobba långa dagar (och nätter), vara flexibla, reagera snabbt och improvisera för att få jobbet gjort. De lär sig jobba i en hierarki men med informell kommunikation och de lär sig hur man koordinerar och leder grupper. Med andra ord får man ledaregenskaper som är användbara om man vill starta och leda företag. Många värnpliktiga har alltså "arbetslivserfarenhet" innan de egentligen börjar arbeta.

Den israeliska hightech-industrin har hyst nära och ökande kontakter med den judiska och israeliska diasporan, inte minst i USA. De omfattande förbindelserna genom bl.a. företagssamarbeten, personliga nätverk och olika organisationer är egentligen viktigare än monetära investeringar. Eftersom den inhemska marknaden i Israel är otillräcklig, har många nystartsföretag en global inriktning från start. Många israeliska företag fokuserar på USA på grund av de skattemässiga fördelarna.

Kan Sverige dra lärdom av Silicon Wadi? Definitivt. Politiska beslut kan skapa bra förutsättningar för liknande svenska områden. Genom olika initiativ och uppmuntran (högre studiemedel för utbildning inom bristyrken) kan fler unga lockas skaffa sig teknisk utbildning. Ett "Green Card"-system där vi uppmuntrar till invandring av högutbildade oavsett var man kommer ifrån. Ökat samarbete med andra kluster och dra lärdom av deras erfarenheter.

Israel är mer än apelsiner och avokado. Silicon Wadi är ett lysande exempel på det.

En längre version av artikeln har tidigare varit publicerad i tidningen Svensk Linje.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!