Textlänkar finns längst nere på denna sida

Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah från och om Israel

Böcker

Finns det ett paradis?

Anita Goldman: Jag bor bredvid paradiset
Natur och Kultur 2002, 223 s Ca-pris 233:-

Anita Goldman ställer många frågor i sin senaste bok, där hon samlat ett urval tidningsartiklar från åren 1997 - 2001. De ämnesområden hon behandlar gäller moralfrågor, atombomben och det ansvar som vilar på vetenskapen, manligt och kvinnligt och - naturligtvis staten Israel. Författarinnan har bott i Israel närmare 20 år, från 1980-1997 och är väl förtrogen med de förhållanden som råder i Israel, såväl socialt som politiskt. Hon engagerar sig helhjärtat och modigt i vår tids mest omskrivna politiska konflikt- konflikten mellan israeler och palestinier.

Är försoning mellan två fiender möjlig?
Så lyder rubriken på ett av de många tankeväckande kapitlen om känsloladdad problematik i konflikten mellan israeler och palestinier. I mer än 15 år bodde Anita Goldman i Ein Karem utanför Jerusalem i ett gammalt vackert arabiskt hus, omgivet av oliv- och mandelträd. På våren blev dalgången framför huset röd av vallmo.

Huset hade byggts och bebotts av en arabisk familj som flytt från det under 1948 års krig. "Någonstans i Betlehemsområdet eller kanske i ett flyktingläger i Libanon satt en gammal arabisk kvinna och fingrade bittert på nycklarna som en gång passat in i den tjocka porten till mitt hus. Min make påpekade att hans stora släkt, som levt i Vilnius under femhundra år, inte ens hade en nyckel kvar som minne av sina hus.. Men det var ju inte den palestinska familjen som skjutit ner hela min makes släkt i massgravarna som de själva först fått gräva i Ponarskogen i Litauen. Orätt stod mot orätt, men det fanns ingen rättvisa."

Försoning och rättvisa går inte alltid hand i hand, konstaterar författarinnan.

Efter nära två decennier i Israel gick flytten tillbaka till Sverige och Anita Goldman skildrar med kärlek hur mycket det nya språket, hebreiskan, betytt och betyder för henne! Hon understryker att orden är länken till Israel men det är ordens mästare, författarna, som är landets syre.

"Den moderna hebreiska litteraturen har fört det goda i det judiska arvet vidare, revolutionerat det. Det är en stor seger. Det är något att fira."

För den som gärna vill gå tillbaka till de olika skeenden som karakteriserat debatten under den senaste tiden, för den som vill ställa frågor och söka efter svar, är denna bok en tillgång.

Birgit Blideman
Judisk humor förklaras

Bertil Neuman: Judisk humor - historia och historier från Östeuropa, USA, Israel och Sverige
Carlsson Bokförlag 2002, 160 s.

Det är något visst med judisk humor. Humor är en gudagåva och det gäller faktiskt alldeles särskilt judisk humor - obetalbar och obeskrivlig, men ack så svår att definiera. En konst som dock Bertil Neuman lyckats alldeles förträffligt med i sin nyaste bok "Judisk humor".

Med den erfarne berättarens mångsidiga synsätt har han lyckats förena de humoristiska historierna med en god portion livskunskap, med egna och andras minnen, med den energiske forskarens öppna blick och goda kom-i-håg. Och - framförallt - med en sann lärares oförytterliga vilja att dela med sig av sina kunskaper och sina beprövade visdomsord till andra - enkannerligen de tilltänkta läsarna.

"Judisk humor" är inte en rolig bok i ordets vanliga bemärkelse. Det är inte heller en bok man läser, eller ens bör läsa, i ett sträck. Tvärtom är detta ett verk värt att betas av i lagom portioner. Att njuta av på lediga stunder. Att skratta åt i sin ensamhet eller att citera bitar ur, när man vill bravera vid kaffet efter en bättre middag.

Bertil Neumans bok förtjänar att tas på allvar, för humor är ju verkligen något högst allvarligt, när det kommer till kritan. Frågan är kanske varför Bertil inte gått ännu längre och gjort en hel doktorsavhandling av sitt snart sagt outtömliga ämne. Läs och begrunda, föreslår

Norma Wiel-Berggren



Textlänkar
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering får endast ske med skriftligt tillstånd från redaktionen och med angivande av författare och källan.