Textlänkar finns längst nere på denna sida

Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah från och om Israel

ARABISK ANTISEMITISM

Arabiskt judehat
Vad arabiska opinionsbildare säger till sina läsare

Av Carl Alpert, Haifa

Politiker och talesmän i arabstaterna imponerar ofta på utländska bedömare och journalister för sina balanserade kommentarer. Att döma av i västerländsk press publicerade rapporter önskar sig den islamiska världen bara lugn och ro. Man får av samma rapporter uppfattningen att det är israelerna som söker krig och som späder på hatet. En studie av nationell arabiskspråkig press ger en helt annan bild. Tack vare MEMRI - Middle East Media and Research Institute - i Washington och Jerusalem, som översätter från arabiska, kan vi få inblick i vad som skrivs bakom sandridåerna.

Medeltida lögner dammas av
På ledarsidan i den islamiska veckotidningen, Al-Istiqlal, beskrivs judarnas natur: "De skapades av svek och bedrägeri och märktes med trolöshet och förräderi... De befann sig i ett konstant konflikttillstånd och pågående aggression, drivna av den ondska som rotat sig i deras själar och en önskan om att samla ihop pengar för att tillfredsställa deras passion för ondska och för att mätta deras böjelse för förstörelse."

Jbara Al-Barghuti i den syriska veckotidningen Al-Usbu' Al-Adabi talar om den judiske utsugaren som USA påtvingade nationerna och försäkrar att det israeliske matzot (det osyrade brödet som bakas till pesachhelgen) kommer att fortsätta göras med blod, en utgjutelse som Talmud tillåter....." "Talmuds instruktioner, härledda från hat och fientlighet mot mänskligheten..." (Detta var en kristen antisemitisk beskyllning ursprungligen från medeltiden, att judarna bakar sitt påskbröd med blod från kristna barn.) Den arabiska pressen har i sin helhet givit positiv uppmärksamhet åt den syriske försvarsministern Mustafa Tlass' doktorsavhandling i vilken han anklagar judarna för att använda kristet blod i matzot under Pesach.

Under rubriken "Sions fred", skriver Zbeir Sultan i samma syriska tidning, att "sionisternas fred i huvudsak är en form av krig de bedriver mot araber och muslimer... Denna form (av krig) bär vita handskar som gömmer Satans klor." Författaren skriver också om hur sionisterna spred AIDS i Egypten. Sionisternas gåvor till barn - tuggummin föreställande djur - "avslöjades" orsaka sterilitet. Tiotusentals ton utsäde som skickades till Egypten för att hjälpa landets jordbruk påstods ha förstört den egyptiska jorden och gjort den obrukbar. Den arabiska pressen berättade om ett uttalande som den palestinska myndighetens biståndsminister gjort: "Israel genomdriver en policy som går ut på att förinta vårt folk och förstöra vår nationella ekonomi genom att smuggla in otjänlig mat till de palestinska områdena ...mat som inte är värdig som människoföda."

Iransk ambassadör: "Vi vill ha hela Palestina"
Vissa muslimska ledare kan låta sansade när de talar till utlänningar, men tonen är väldigt annorlunda när de riktar sig till sitt eget folk. Den iranske ambassadören i Damaskus, sheik Al-Islam, sade till den Londonbaserade arabiska dagstidningen Al Hayat att "Israel kommer att upphöra att existera inom 50 år" och att konflikten mellan den hebreiska staten och de arabiska staterna "inte kommer att upphöra genom undertecknandet av fredsavtal eftersom vi vill ha hela Palestina och Jerusalem".

En "charmerande" uppfattning om framtida relationer ger Hassan Al-Batal, tidigare redaktör för PLO-organet, Falastin Al-Thawra, och kolumnist för Al-Ayyam som hyllar det israeliska fredslägret. Han förutspår, att när krig bryter ut kommer de israeliska araberna, liksom en stor del av israeliska media, att fungera som femtekolonnare, vilket kommer att försvaga den israeliska militärmakten.

Mein Kampf på arabiska
En arabisk översättning av Hitlers "Mein Kampf" finns numera tillgänglig i de palestinska områdena och innehåller en introduktion som bland annat säger: "Hitler var ideolog, som efterlämnade ett ideologiskt arv vars borttynande är oförståeligt... Den nationalsocialism som han förespråkade... dog inte med sin förkunnare.."

Förnekelse av Förintelsen
Alldeles nyligen har prominenta arabiska författare börjat anamma förnekandet av Förintelsen och viftar vilt omkring med det. Bland andra har Isam Al-Khadar, kolumnist i Al-Baath skrivit under rubriken "De sionistiska legenderna och de största illusionerna" att "lögnen om Förintelsen marknadsförs återigen med syftet att utsätta Europa för utpressning... och för att uppnå arabernas underkastelse under sionisternas herravälde. Men historien kan inte skapas av lögner, även om det är lögner av sådan storlek som den om "Förintelsen" - den största lögnen i historien."
De egyptiska medierna har anammat detta tema med stor energi. Både de officiella statliga tidningarna och oppositionens tidskrifter gör gemensam sak i att betona att Förintelsen bara är ett sionistiskt fantasifoster. Dr. Lutfi Nasef förnekar i den officiella publikationen Al-Gumhuriya att krematorierna någonsin har funnits. De verkliga ohyggligheterna, skriver han, begicks av sionisterna för att förmå fler judar att utvandra till Palestina. "Sionisternas rörelse samarbetade med några nazistiska militära ledare för att planera massakrer på judar i fånglägren."
Och sedan: "Den sionistiska rörelsen märkte att judiska emigranter som flydde (från Europa) inte hade Palestina utan Amerika som mål. Därför... konspirerade den för att sänka ett skepp på Atlanten på väg till USA med många judiska emigranter ombord .... Målet var att skrämma judarna så att dessa inte vågade korsa havet och i stället valde en säkrare väg, nämligen att resa till Palestina".

Fantasifulla beskyllningar
Det finns tydligen ingen gräns för de fantasifulla förfalskningar och förtal mot judar och sionister som de arabiska läsarna matas med i den inhemska pressen. Kommentatorn Rajab Al-Bana i den statliga egyptiska veckotidningen October går ett steg längre och påstår att israelerna nu har satt igång krematorier för araberna. Skällsord har blivit vanliga. Kolumnisten Adel Suleiman som också skriver i Al-Gumhuriya sätter rubriken "Djävulens fred" på sin artikel som refererar till utrikesministern för Djävulen Israel, och överhuvudet för alla djävlar, Ehud Barak, som båda kommer från Djävulens hebreiska stat. "Den internationella sionistiska bläckfisken" är en fras som används av Dr. Hassan Rajab i Al Akhbar. Den egyptiska läsaren tycks svälja sådant med hull och hår.

Barnen fostras till hat
Det förmodligen allvarligaste i allt detta är att skolsystemet används för att sprida hatpropaganda. I en rapport av Dr. Meyrav Wurmser, chef för MEMRI, presenteras en undersökning av 40 syriska skolböcker för barn från fjärde klass upp till gymnasiet. Dr. Wurmser fann att det i skolböckerna förespråkades allt från utplånandet av Israel till att sionism är motsvarigheten till nazism. Israel beskrivs som en aggressiv och expansionistisk fiende som är ansvarig för att arabvärlden inte har utvecklats.

Dr. Wurmser skriver att "Den ofrånkomliga slutsatsen som måste dras av läroböckernas budskap är att om Syrien skall kunna upprätthållas i ideologisk och fysisk mening, så måste dess fiende förstöras." I skolböckerna utlovas belöningar till de barn som går med på att hänge sig åt Jihad med innebörden heligt krig och martyrskap.

Det syriska utbildningssystemet utökar sitt hat mot Israel och sionism till att även omfatta antisemitism som riktas mot alla judar. Den ofrånkomliga slutsatsen som dras är att alla judar måste utplånas.
Hur varaktig kan ett fredsavtal med ett land bli, vars nästa generation fostras till att hata och förstöra?
Det finns mycket, mycket mer i linje med detta vilket MEMRI fäster den demokratiska världens uppmärksamhet på. Organisationens obundna analyser och från partier fristående forskning om utvecklingen i Mellanöstern är upplysande.
Hemsida: www.memri.org

Översättning: Marie-Hélène Boccara

Israels FN-ambassadör protesterar mot arabisk antisemitism
Den israeliska regeringen har hittills legat lågt när det gäller att påtala det arabiska judehatet i dess olika former, i varje fall utåt. Uppenbarligen hoppades man att de arabiska ledarna skulle komma att undertrycka dessa mycket betänkliga antisemitiska yttringar när väl alla fredsavtal undertecknats. Under tiden påverkas naturligtvis den judiska opinionen både i Israel och i diasporan i synnerligen negativ riktning. Man undrar vad de arabiska opinionsbildarna egentligen vill uppnå på längre sikt.
Det rapporterades den 23 mars i tidningen Hatzofeh att Israels FN-ambassadör Yehuda Lancry har riktat ett brev om saken till FN:s generalsekreterare Kofi Annan som registrerades som officiellt FN-dokument. I brevet protesteras mot "en alarmerande kampanj av anti-israelisk och anti-judisk hets som härrör från den arabiska världen. Denna propagandakampanj känner inga gränser - demoniseringen av den israeliska fienden, den mest avskyvärda antisemitismen och en förnekelse av Förintelsen har framträtt med full kraft" skriver Lancy. Han noterar vidare att den retoriska kampanjen mot Israel har ökat samtidigt som Israels och USA:s ansträngningar att främja förhandlingar har intensifierats.
(Red.)

Palestinsk antisemitism:
Karikatyr i Al-Hayat Al-Jadida, som är den officiella palestinska dagstidningen i Gaza, den 28 december 1999.

skriftkarikatyr
Texten på den gamle mannen: Tjugonde århundradet
Texten på den unga mannen: Tjugoförsta århundradet
Texten ovanför dvärgen som
med kippa och Davidstjärna
skall föreställa en jude: Århundradets sjukdom

HEMLIGHETEN BAKOM "SIONS VISES PROTOKOLL"

I den välkända franska tidskriften l'EXPRESS (nr 2524 den 18-24 november 1999) publiceras en synnerligen intressant och väldokumenterad artikel om hur det ökända falsariet "Sions vises protokoll" kom till. Det hade skrivits av en ryss, Mattias Golovinski i Paris i början av detta århundrade och publicerats första gången i en rysk tidning "Znamia" år 1903 och senare i en mera fullständig version 1905 och 1906. Det verkliga "genombrottet" fick "Protokollet" genom TIMES i London den 8 maj 1920. Visserligen kom Times underfund med att det var ett falsarium och lämnade i augusti 1921 ett bevis härför.
Men skadan hade redan skett. Golovinski hade nämligen helt enkelt plankat en befintlig text, "Dialog i helvetet mellan Machiavelli och Montesquieu", som hade publicerats i Bryssel år 1864 av Maurice Joly, en antibonapartistisk advokat som ville visa hur Napoleon III manipulerade för att skaffa sig alla maktbefogenheter i Frankrike. Golovinski gjorde det lätt för sig: han ersatte bara "Frankrike" med "världen" och "Napoleon III" med "judar". Hans enda syfte var att tillställa denna skrift tsar Nikolaj II i förhoppning att göra honom mera fientligt inställd mot judendomen. Vilken effekt skriften hade på tsaren vet man inte. Faktum är dock att ett exemplar hittades hos tsaritsan i den källare där tsarfamiljen mördades. På tjugo- och trettiotalet blev "Protokollet" omtalat på många håll i världen utan att man då kunde bevisa att det var ett falsarium.
Vid ett tillfälle på tjugotalet berättade prinsessan Catherine Radziwill för en judisk tidskrift hur det hela verkligen låg till, vilket hon hade hört från Golovinskis mor, vars väninna hon var .Men hennes berättelse följdes inte upp eftersom hon saknade belägg. Vid processen i Bern år 1934 kunde man visa att "Protokollet" var ett falsarium, men inte vem som hade gjort det. Golovinski själv återvände till Ryssland och lyckades bli deputerad till Petrograd-sovjeten år 1917. Han arbetade aktivt för bolsjevikerna under deras första år vid makten ända fram till sin död 1920 utan att ana att hans gamla förfalskning först därefter skulle bli ett slags bestseller på många håll i världen.
Bland annat tryckte ett känt förlag i Frankrike, Grasset, "Protokollet" i flera upplagor ända till 1938. I USA var det den antisemitiske bilkungen Henry Ford som bidrog till dess spridning.. Naturligtvis utnyttjade Hitler och Alfred Rosenberg denna skrift på maximalt sätt. Efter kriget publicerades "Protokollet" framför allt i arabländer, för första gången i Kairo 1951.. Originalet av Golovinskis skrift hamnade i sovjetiska arkiv där det upptäcktes först nyligen av en rysk litteraturhistoriker, Michail Lepekin.
Jakob Murkes

Referenser. 1) A.Taguieff: Un faux et ses usages dans le siècle, vol 1, 2) vol.2 Etudes et documents. Berg International 1992



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.